Systemkamera

En systemkamera är en kamera där framförallt objektivet är utbytbart, men oftast även andra delar av kameran som filter, blixtar och mellanringar. Till skillnad från kompaktkameror så är systemkameror mer robusta och tyngre, vilket även gör dem stabilare.

Just de utbytbara objektiven är en av de största orsakerna till att man kan tänkas behöva en systemkamera. Det finns nuförtiden mycket bra kompaktkameror och andra kameror med fast icke-utbytbart objektiv av hög kvalitet, men dessa objektiv har alltid begränsningar. De kan exempelvis antingen vara bra på nära eller på långt håll, men om det är riktigt bra på det ena kommer det inte vara lika bra på det andra. Med utbytbara objektiv kan man ha det bästa för alla möjliga förhållanden och situationer.

En systemkamera kostar betydligt mer än en kompaktkamera. Man kan hitta vissa enklare varianter för några enstaka tusenlappar, men de bättre kostar tiotusentals kronor, en del hundratusentals. Ska man sen ha de bästa objektiven så kostar även de mycket. Även ett bra objektiv kosta hundratusentals kronor. Det dyraste är ett custom-tillverkat Leica-objektiv som kostade beställaren 2 miljoner dollar. Det hela är väl en fråga om det klassiska ”smakar det så kostar det”.

Vill man spara en slant i början så kan man hitta gamla systemkameror online för en spottstyver, ofta med i alla fall ett objektiv medföljandes. Det är värt att nämna att när jag säger gamla så menar jag gamla som använder filmrullar, och inte halvgamla digitala varianter som säkert kan vara ett alternativ för den som känner sig manad. Är de digitala för gamla så kan man dock bli besviken på antalet megapixlar.

En gammal systemkamera med film kan man få på Tradera eller Ebay i alla prisklasser. Det finns fortfarande vissa modeller i toppskiktet som är riktigt dyra och eftertraktade. Om du snubblar över en Leica 0-Serie, som förvisso inte är en systemkamera per se, gör allt du kan för att lägga vantarna på den. Belåna och/eller sälj hus, bil och/eller familj. En sån gick för 2.4 miljoner €uro nyligen…

För några enstaka kronor kan man dock hitta lite obskyrare sovjetiska modeller om man håller ögonen öppna. Det är ofta robusta pjäser som man teoretiskt hade kunnat klubba valrossar med, vilket gör dem utmärkta som nybörjarkameror då de tål att tappas. En annan fördel är att dessa kameror ofta är helt mekaniska, så de tål även väta bättre än många moderna kameror fullproppade med modern teknik.

Det är dock endast i inköpsfasen detta är billigare, då det inte är billigt att varken köpa eller framkalla film nuförtiden, och det kan även vara svårt att hitta. För entusiasten med stort E kan det trots allt vara värt att inreda ett eget mörkrum. Sedan köper man maskiner, svart/vit film, fotopapper, kemikalier och annat man behöver. När man framkallar sina egna bilder kan man med olika tekniker få väldigt effektfulla fotografier, men det tar lite övning och trial and error.